Logga OLT_mobil

2015

Bilden är hämtad från Kupé Maj 2015 Bilden är hämtad från Kupé Maj 2015

Dålig hållning tror vi ofta beror på för lite träning. Men det behöver inte vara hela anledningen. Genom att se på oss själva ur ett helhetsperspektiv kan vi förändra vår hållning med små steg. 

Många lider av dålig hållning. Gamnacke, framåtlutande gång och ihopsjunkna axlar är alla problem som leder till värkande rygg, nacke och skuldror. Lösningen tänker de flesta automatiskt är mer motion. Och visst är det bra, och en väg till en friskare kropp. Men faktum är att hållningen är ett resultat av både fysiska och psykiska orsaker. Vill du vara rak i ryggen som en fura kan det vara bra att fokusera även på insidan. 

- Ofta separerar vi huvudet och kroppen, men det finns ett väldigt starkt samband mellan vårt fysiska och psykiska tillstånd, säger Stefan Holmström, lektor på institutionen för psykologi vid Umeå universitet. 

Han menar också att dagens stressiga liv inte alltid gör det så enkelt för oss att må bra. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplevde förra året var fjärde svensk arbetsrelaterade problem. Bland besvären nämns sömnbesvär, ångest och depression, men också värk i rygg, nacke och hals. Påfrestande arbetsställningar gör sitt till, men den vanligaste orsaken till besvären var stress. 

- Gör vi inget åt stressen bryter det efter tid ned kroppen. Det är heller inte ovanligt att stress, oro och ångest resulterar i fysiska besvär, men det är väldigt olika från individ till individ, säger Stefan Holmström. 

Även Susanna Moser, legitimerad fysioterapeut och rörelsepedagog, ger rådet att söka både fysiska och mentala förklaringar vid värk och dålig hållning. Om du tar dig själv på allvar och lyssnar på kroppen ökar möjligheterna till god hållning. Ett exempel är när vi sitter med hopsjunkna axlar och bröst. Det behöver inte vara ett resultat av för lite träning, utan kan lika gärna bero på att vi går eller har gått igenom en kris. 

- När vi är stressade, rädda eller oroliga drar vi ofta ihop axlarna och spänner magmusklerna. Det sker utan att vi tänker på det och är något vi gör för att skydda oss själva. Samtidigt får vi också svårare att andas, säger Susanna Moser. 

- Andas vi inte ordentligt får vi ut mindre syre till kroppens alla organ, inklusive musklerna, vilket kan göra dem stela och spända. Håller vi en sådan position under en längre tid orsakar det också ofta smärta i rygg, axlar och nacke. 

Hon tror också på att ändra inställningen till träning. Vi lever i en tid med stort fokus på fysisk förmåga och utseende. Tänk om vi under nästa springtur fokuserade på skogen och naturen i stället för att jaga bättre resultat. Ett träningspass där kroppen har fått arbeta och sinnet vila. Susanna Moser är övertygad om att det skulle lätta bördan som ligger på mångas axlar kring träning. 

Vågar vi slappna av känns det kanske mentalt som att en börda släpper från axlarna, men förmodligen spänner vi också av fysiskt, vilket är ytterligare ett steg till bättre hållning. 

Många idag likställer rörelse med att springa maraton eller att gå på gym. Men det går mycket väl att skapa sig en bra hållning genom promenader, mycket vardagsmotion och en sådan enkel sak som att lära sig att sitta rätt. 

Genom att öva på att vila på dina sittben kan du åstadkomma stor förändring. Du kan pröva genom att röra dina höfter framåt eller bakåt. 

- När sittbenen är för långt framskjutna hamnar du i en hopsjunken position och är de för långt bak håller du en för svankande position. I förlängningen orsakar det onödig muskelbelastning. 

Men även om dålig hållning kan vara sprungen ur ett tungt sinne, är det värt att komma ihåg at motion ofta är effektivt vid psykiska problem - så länge inte motionen i sig blir en stress. 

- Vi kan göra en massa saker trots att vi har negativa känslor och tankar inom oss. Att vi känner att vi måste må bra innan vi kan göra något, det kan man försöka komma ifrån. Fysisk aktivitet hjälper till att slå av kroppens stressystem. Ibland räcker det med att ta den där tiominuterspromenaden hem från jobbet efter en hård arbetsdag för att må lite bättre, säger Stefan Holmström. 

Hur lång tid tar det då att skapa sig en bra hållning? Det beror självklart på vilka erfarenheter du bär med dig, både fysiskt och mentalt, men det är oftast ingenting som görs i en handvändning. 

- Men med lite tålamod och små steg i taget kommer du långt. Se det inte som att du ska ta bort något som är dåligt, utan som ett sätt att utöka dina kunskaper kring hur du tar hand om dig och mår bättre, säger Susanna Moser. 

Artikeln är hämtad från Kupé, maj 2015

Läs hela inlägget »
Image courtesy of Ambro at FreeDigitalPhotos.net Image courtesy of Ambro at FreeDigitalPhotos.net

Psykisk ohälsa är en av våra främsta arbetslivsproblem. Ändå känner sig många chefer osäkra på hur de ska hantera medarbetare som mår dåligt.

Enligt en undersökning som tidningen Chef nyligen gjorde lägger chefer en arbetsdag i månaden på att hantera medarbetare med psykisk ohälsa.

– De flesta anställda reagerar på strukturen i organisationen. Mycket forskning visar att förklaringen till psykisk ohälsa ligger hos organisationen och i sättet att organisera arbetet. Det bästa med det är att det går att förändra, säger Magnus Lindén, lektor vid Institutionen för psykologi, vid Lunds universitet som forskar kring psykosocial ohälsa.

Många chefer känner sig osäkra på hur de ska hantera medarbetare som mår psykiskt dåligt. Magnus Lindén menar att det beror på att de flesta chefer saknar kunskap om psykosocial ohälsa. Förklaringen är att den inte betraktas som en viktig fråga för företaget.

– Det saknas riktig förståelse för problematiken och det handlar om kulturen på företaget. För att bygga upp ett motstånd mot psykisk ohälsa i organisationen krävs en öppen dialog och en sund attityd till de anställdas hälsa. Man måste ha frågan på agendan ständigt. Det ska vara lika naturligt som vinster och produktion, säger Magnus Lindén.

Många har hög arbetsbelastning. Att ge de anställda en halv kursdag i avslappning eller mindfulness ger inget resultat så länge man inte ändrar på något annat i organisationen, enligt Magnus Lindén.

– Ledningen måste ta en aktiv roll och de anställda behöver utbildning i stresshantering. Många som blir sjuka upplever att det finns en skuldkultur i många företag, att man betraktas som en svag person som inte orkar med. Man blir en belastning som det sprids rykten om på jobbet, säger Magnus Lindén.

En stor del av forskningen om utbrändhet visar att den beror på långvarig och skadlig stress, framförallt på grund av hög arbetsbelastning. Första tecknen är att man blir emotionellt utmattad, därefter cynisk till den egna organisationen och nedvärderar kunder och klienter. Till slut går det ut över prestationen, man förmår inte känna att man gör ett bra jobb.

– Faran med cyniskhet är att det skadar organisationen, folk blir utmattade, sluter eller isolerar sig och presterar sämre och det leder till sämre produktion. En chef som inte är lyhörd utan kräver fler möten och utbildningsdagar bidrar till utmattning och cyniskhet i organisationen, säger Magnus Lindén.

Utmärkande för friska organisationer är att man har fokus på och uppdaterar sig om vad som är fel. Likaså att man är positivt inställd till felrapportering för att komma tillrätta med ohälsa.

– Det förutsätter att det finns en kultur där man vågar rapportera utan att riskera att skvallra eller bestraffas.

Med enkla metoder kan chefer och ledare motverka psykosocial ohälsa hos de anställda.
I första hand att arbeta förebyggande och ta bort en stressfaktor innan den får effekt på de anställda och ger fysisk förändring i arbetsmiljön.

Därefter agera direkt när de anställda börjar få problem och reducera problemen innan de blir värre. 
Slutligen gäller det att ta hand om en anställd som blivit sjuk och behöver företagshälsovård och psykologhjälp och senare arbetslivsinriktad rehab.

– Tyvärr leder det ofta till sjukskrivning innan man gör något och då är den anställde redan så sjuk att man rasar igenom och kan behöva långtidssjukskrivning och rehabilitering, säger Magnus Lindén.

Hälsovinsterna för de företag som har en öppen dialog kring psykisk ohälsa är många.
En blomstrande arbetsplats ger högre välmående och effektivitet, mindre konflikter och sjukfrånvaro.

– Det är viktigt att betona att en organisation som är öppen för den här typen av frågor inte är misslyckad. Tvärtom, ett bra ledarskap är en chef som lyssnar, ger feedback, visar engagemang och är beredd att föra en dialog. Det finns mycket pengar att spara här.

Kan orsaka psykisk ohälsa

  • Hög arbetsbelastning.
  • Bristande kontroll över den egna arbetsmiljön, arbetstakten och resurserna.
  • Avsaknad av återkoppling och uppskattning i form av en klapp på axeln eller löneökning.
  • Den sociala dynamiken fungerar inte i arbetsgruppen.
  • Orättvisa – man upplever att det fattas beslut på felaktiga grunder.
  • De egna värderingarna om vad som är rätt och fel stämmer inte överrens med organisationens.

Artikeln är hämtad från prevent.se, 2015-03-10
Läs hela inlägget »
Image courtesy of Praisaeng at FreeDigitalPhotos.net Image courtesy of Praisaeng at FreeDigitalPhotos.net

Nyligen publicerades artikel ”Hälsosamt att undersöka hälsa” i Läkartidningen, där Thomas Wahlberg (Leg. Läkare, Docent, Sophiahemmet Stockholm) reflekterar över åtgärder för en effektivare primärvård som presenterades av Svensk förening för allmänmedicin förra året.

Hälsa, som inte sällan övergår i sjukdom, förändras över tiden och betingas av relationer mellan riskfaktorer, livsstil, symtom och förekomst av diagnostiserade, okända sjukdomar och eventuell behandling. Läkaryrket kräver att man möter patienter och tar ställning till symtom. Vad innebär hälsoundersökningar av friska? Kan man veta att en patient är frisk utan att man undersökt vederbörande? Många sjukdomar är smygande och initialt utan symtom, inte minst cancersjukdomar och hjärtkärlrelaterade processer. Kontroller av blodtryck, blodsocker, blodfetter etc hos symtomfria individer behöver inte vara onödiga insatser. Användning av antidepressiva läkemedel, journalföring av levnadsvanor och fysisk aktivitet på recept i primärvården tas också upp i rapporten.

Jag tycker att artikeln är tankeväckande. Är vi friska, är vi undersökta, vet vi hur vi har det med hälsan egentligen? Men förhoppningsvis vet vi vad vi gör/skall göra för att bidra till egen hälsa.

Maria Markevind, Leg. Läkare

Läs hela inlägget »